Klicka här, så kommer du till en lista med taggade Twitterinlägg som gjordes under frukostseminariet.

Om du undrar hur det där fungerar rent tekniskt: taggarna skapas av användarna själva, med hjälp av tecknet #. Efter tecknet lägger man till en valfri teckensträng. Helst något som ingen annan använt, och utan bokstäverna åäö som tyvärr strular till det lite i vissa plattformar.

De här taggarna kallas hashtags. Hash är det engelska ordet för #. På svenska kallar vi det för staket, brädhög, fyrkant, och diverse annat. När du skriver in en hashtag på Twitter, omvandlas den till en klickbar länk. Den som läser inlägget, kan klicka på taggen och kommer då till en lista med andra inlägg som handlar om samma sak.

Och om du bor i Dalsland, och är medlem i Företagarnas Riksorganisation, så kanske vi ses på årsmötet på onsdag? Det blir prat om sociala medier då med.

Home to everything written.

Så beskriver FastPencil sig själv, och det verkar faktiskt inte ens vara hela sanningen. På sajten kan man även göra till exempel fotoböcker, serieböcker, kokböcker och barnböcker.

Det finns en gratisvariant som egentligen innehåller alla funktioner en vanlig användare behöver. En viktig skillnad mot BlogBooker, som jag skrev om i förra inlägget, är att man kan välja vilka inlägg man vill ha med i sin bloggbok.

Sedan är det ett stort hopp upp till den billigaste premiumvarianten som kostar 500 dollar och ger dig möjlighet att göra egna e-böcker och sälja via exempelvis Amazon och Barnes & Noble. Och nånstans bakom den här fina sajten verkar det sitta ett gäng som vill krama pengar ur det mesta.

Jag testade snabbt att göra en bok av Blogtrain. Med Blogbooker tog det kanske en halvtimme och sedan hade jag min pdf i datorn. Den var ful, men det funkade.

FastPencil blir jag till slut bara arg på, eftersom det verkar stört omöjligt att få ut en pdf-fil med de bilder jag laddat upp, och utan texten DRAFT över varje sida. Hela tiden hamnar jag i situationer där jag uppmanas att köpa någon av tjänsterna som kostar pengar. Visserligen bara tio dollar, men jag var bara ute efter ett snabbt test.

Nu känner jag mig som att jag blivit lurad. På tid, och på min enkla lilla pdf på 20 sidor som verkade bli så fin. Jag gillar FastPencil ända fram tills jag ska få se resultatet av mitt arbete.

Då förvandlas tjänsten till en envis dammsugarförsäljare, som jag till slut tvingas slänga igen dörren i ansiktet på. Det blev ingen bok. Ingen riktig, i alla fall.

Kanske hade det gått om jag givit det en timme till. Men jag har annat att göra än att sitta och försöka lura en irriterande väskdängare att ge mig den där gratisgrejen som han faktiskt lovat mig.

Nu har jag lagt upp en liten widget i spalten till höger här, så att ingen som trillar in här kan missa att Blogtrain finns även på Facebook.

En sån där fin widget kan du för övrigt fixa själv. Det är ganska enkelt, åtminstone om du jobbar med ett bra webbsystem. Allt du behöver veta går att läsa om på den här sidan. Där står även hur du fixar en rad andra typer av widgets och funktioner. En sån här, till exempel (hoppas den funkar nu…):

Sedan har jag även skaffat en stilig adress till Blogtrains Facebooksida: facebook.com/blogtrain. En sån adress kan du också skaffa, till din personliga profil eller till företagets sida på Facebook. För du har väl en sån? Annars kan du skaffa det här.

Mitt nästa projekt idag blir att testa lite annonsering på Facebook, för Blogtrains kurser. Vi har tre stycken inplanerade i vår, som du kan läsa om här.

Eftersom du är inne på den här sajten och läser vad jag skriver, chansar jag på att du gillar det. Och då ska jag ge dig chansen att visa det i handling, genom att du går till vår splitter nya Facebooksida och blir ett fan av Blogtrain.

Som sagt, helt frivilligt. Men jag blir jätteglad om du gör det

Jag brukar oftast förespråka plattformen Wordpress – Blogtrains verksamhet är i stor utsträckning byggd kring Wordpress. För vissa ändamål rekommenderar jag Posterous, en plattform som är extremt enkel att använda. Och nu tror jag faktiskt att jag fått ett tredje verktyg i min låda. För OnSugar är en riktigt bra bloggplattform. Den tekniska tröskeln är en aning högre än för Wordpress (och ännu högre gentemot Posterous) men systemet har en rad smarta och roliga funktioner inbyggda och enkelt åtkomliga.

När du skapar ett nytt inlägg i OnSugar, ser toppmenyn ut så här:

Jag har förminskat den lite, men du fattar principen. Att göra en omröstning eller ett quiz går på fem röda, och kräver inga installationer av tilläggsprogram eller något annat. Supersmidigt.

Folket bakom OnSugar har fattat att moderna bloggare gör så mycket mer än att skriva text med lite bilder. Mycket bra. Plattformen är dessutom byggd i Drupal, som är ett mycket robust och flexibelt system som används av flera stora mediaföretag.

Nackdelar finns såklart. Den tekniska tröskeln är som sagt en gnutta för hög för att jag ska våga rekommendera systemet rakt av. Tillgången på färdiga teman (som styr layouten) är lite dålig, och jag kan för närvarande inte hitta något sätt att byta språk för vare sig sajt eller administration.

OnSugar har dessutom ett rejält ess i rockärmen gentemot konkurrenterna: plattformen ger tillgång till bildmaterial från bildbyrån Getty Images. Ingen annan plattform kan erbjuda något sådan, mig veterligen. Möjligheten att använda dessa bilder försvinner dock om man pekar om ett eget domännamn till OnSugar.

Att peka om domännamnet gör man genom att ändra den så kallade CNAME-posten hos sin domänregistrar. Ganska lätt om man vet hur, men det är faktiskt den övergripande känslan med OnSugar. Jag gillar det skarpt, men jag misstänker att det inte alls är lika enkelt för alla de företagare jag möter, som inte sitter vid sin dator dag ut och dag in.

Jag testade att importera en backup av den här bloggen. Det gick som en dans – resultatet kan du se här.

Blogapelsin. At your service.

Jag vill gärna att du ska kunna läsa Blogtrain i din mobil på bussen eller tunnelbanan, så i förrgår bestämde jag mig för att mobilanpassa sajten ordentligt. Den här sajten är byggd i ett system som heter Wordpress. Till Wordpress finns det massor av små fiffiga tilläggsprogram som kan ge nya smarta funktioner. Bland annat flera varianter för mobilanpassning. Jag satsade på en som heter Wordpress Mobile Edition. Eftersom jag gick lite fort fram – och inte läste instruktionerna ordentligt – blev det lite småstruligt. Men efter snabb och kompetent hjälp av Jonathan på Kaizr ordnade det sig. Så  nu ser det ut såhär, när man besöker Blogtrain med mobilen:

Det ser kanske lite tråkigt ut. Men skillnaden mot att läsa den vanliga webbsidan i mobilen är stor. Det går snabbare och framför allt: den datamängd som hämtas är avsevärt mindre. Om du betalar för datatrafik i ditt mobilabonnemang är det en viktig detalj. Det kan bli dyrt att surfa mobilt annars, eftersom man ofta betalar per megabyte.

Om du har en egen sajt och vill göra den mer mobilvänlig, finns ett antal sätt. En variant är att använda en tjänst som drivs av det kanadensiska företaget Mobify. Deras tjänst fungerar med i princip vilken sajt som helst och är gratis så länge du kan stå ut med att Mobify sätter en lite logotyp längst ned på den mobilsajt som skapas i verktyget.

Jonathan Sulo är en riktig veteran i branschen. Han har varit djupt involverad i två av de största succéerna i Webbhotellsverige, Loopia och Binero. Sedan en tid har han arbetat med ett nytt hemligt projekt tillsammans med en grupp riktigt kompetenta personer.

Jag har haft den stora förmånen att delta i ett beta-test av det nya projektet. Faktum är att den här sajten, Blogtrain, ligger på det splitternya webbhotellet Kaizr. Jonathan Sulo skriver själv lite grand om projektet på sin blogg.

“Med Kaizr ska du vara igång på några sekunder”, skriver Jonathan.

Jag har provkört. Och jag kan intyga att det är helt sant. Med Kaizr är du igång på några sekunder. Alla verktyg du behöver för e-post, hemsida eller blogg är klara. Bara att köra igång. Ingen kan misslyckas med en Kaizr-installation.

Personligen har jag nästan lite svårt att fatta hur bra min tajming var när jag ringde Jonathan under en promenad på väg till bokmässan i september. Kaizr var den sista pusselbiten jag saknade för att göra bilden komplett. Min idé och tanke med Blogtrain, som jag bland annat beskrivit i mitt manifest, passar som hand i handske med Kaizr.

Snart kan vi dra igång på riktigt och hjälpa Sveriges småföretagare att ta kontroll över sina webbplatser!